Införandet av Millennium i Västra Götalandsregionen – från ett juridiskt perspektiv

Som framgår av vår tidigare artikel har VGR för avsikt att kravställa att privata vårdgivare inom vårdvalen (LOV) och inom LOU ska använda sig av Millennium. De privata vårdgivare som även bedriver verksamhet utanför LOV- och LOU-avtal med VGR har emellertid inte rätt att använda Millennium för den delen av verksamheten.
‍
Målsättningen med införandet av Millennium är att säkra informationstillgången genom hela vårdkedjan så att hälso- och sjukvårdsinformation alltid är tillgänglig för dem som behöver den, oavsett organisatoriska gränser. Detta mål går dock att uppnå på bättre och mindre ingripande sätt än att kravställa att alla privata vårdgivare ska använda Millennium.

Informationsförsörjning mellan system kan uppnås på flera sätt, och här ger vi några exempel.

• Millennium har ett välutvecklat API som följer en vedertagen standard och har en bredd som möjliggör en heltäckande integration.¹ Exempel på information som kan skickas till Millennium via API inkluderar journaldata, kalenderinformation och besöksinformation. Journalsystemen som används av majoriteten av de privata vårdgivarna i VGR är kompatibla att skicka nödvändig information, både historiskt och framåtriktad, via API.
  ‍
• Om VGR av någon anledning inte kan ge de privata vårdgivarna åtkomst till Millenniums API, är en annan möjlig lösning att använda de nationella tjänster som VGR planerar för informationsdelning med vårdgivare utanför Millennium, såsom Nationell Patientöversikt (NPÖ), Nationella Läkemedelslistan (NLL) och InfoSolutions remiss- och svarslösning som VGR implementerar.
  
  
• Ett tredje alternativ är att de privata vårdgivarna deltar i den gemensamma informationsmiljön genom Samvy. Det är genom denna funktion som kommunerna kommer dela information med VGR och den har betydligt mer funktionalitet än SAMSA (nuvarande lösning).

På dessa sätt skulle informationstillgången säkras genom hela vårdkedjan utan att privata vårdgivare tvingas in i ett nytt journalsystem där de inte får importera historiska data och där de flesta tvingas arbeta i två parallella journalsystem med de ineffektiviteter och risker för patientsäkerheten som parallella system hos samma vårdgivare innebär. De privata vårdgivarna skulle inte heller behöva ärva system, strukturer, processer och funktionalitet som är optimerad för VGRs behov utan kan kravställa system för sitt eget behov och den innovation som man önskar driva för att utveckla sin vård.
‍
Enligt den upphandlingsrättsliga proportionalitetsprincipen ska alla krav som uppställs i en upphandling enligt LOU eller LOV vara proportionella. För att vara förenliga med proportionalitetsprincipen ska kraven vara både nödvändiga och lämpliga med hänsyn till de mål som eftersträvas. Av EU-domstolens rättspraxis rörande proportionalitetsprincipen framgår att en bedömning av om proportionalitetsprincipen åsidosatts skall genomföras som en ”strukturerad avvägning” mellan motstående intressen. Bedömningen består av tre steg. För det första skall en bedömning göras av om åtgärden är en lämplig och effektiv åtgärd för att nå det eftersträvade syftet. Om inte så står åtgärden i strid med proportionalitetsprincipen. För det andra skall en bedömning göras av om åtgärden är nödvändig för att uppnå det eftersträvade syftet, såtillvida att det inte finns något mindre ingripande alternativ. Om åtgärden inte är nödvändig står den i strid med proportionalitetsprincipen. För det tredje skall bedömas om den negativa effekten åtgärden får på det intresse eller den rättighet som åtgärden inskränker, är oproportionerlig eller överdriven jämfört med det eftersträvade syftet. Om åtgärden i detta avseende är oproportionerlig eller överdriven står den i strid med proportionalitetsprincipen.² 

Det kan med fog ifrågasättas om ett krav på att privata vårdgivare ska använda sig av Millennium överhuvudtaget är en lämplig och effektiv åtgärd för att nå det eftersträvade syftet. Oavsett är det inte, som lagen kräver, ett nödvändigt krav för att nå det eftersträvade syftet, då det finns mindre ingripande alternativ som redovisats ovan. Dessutom får kravet stora negativa effekter för de privata vårdgivarna och motverkar den konkurrensneutralitet mellan offentliga och privata vårdgivare som var ett av syftena med införandet av vårdvalet.
‍
Enligt vår uppfattning finns det därför goda skäl som talar för att ett krav på att alla vårdgivare enligt LOU och LOV ska använda sig av Millennium inte är förenligt med proportionalitetsprincipen.
‍
En leverantör som anser att kravet inte är förenligt med LOU/LOV har möjlighet att begära överprövning av en upphandling eller ett befintligt avtal där kravet förekommer.

¹ Millenniums API: https://fhir.cerner.com/millennium/r4/

² De Búrca, G, The principle of Proportionality and its Application in EC Law, Yearbook of European Law vol 13, 1993, sid 146

‍

‍

‍

‍